Vardagar fria


 
 
MORGONDAGSFUNDERINGAR:                                     Måndag  2013-01-14

ANGÅENDE VARANDE VARANDET - ALLTSÅ EVIGHETEN/TIDLÖSHETEN - LÖSNINGEN FÖR DENNA GÅNGENS KÄRA LEK I DET "KOSMISKA HJULET". 

Liknande PDF-fil:
userfiles/Varande Varandet__Hemsidan_2011-01-04.pdf

Kosmokraam nu inför vintersången,

              .....Kurt-tjänst......

"Spelet/leken" på jorden står mellan apmänniskans/människoapans kontraster; den "fria" viljan & Guds "vilja". Alltså det egna fria valet, mellan dessa guds bägge möjligheter/val till oss. Som finns och inte finns samtidigt - den s.k. gudomliga tudelningen, bortom begreppsvärlden. Endast de ord som saknar motsats, är sanna. T ex ordet livet, mörkret eller ordet funktion.

Detta spel - "kära lek", för att vi skall kunna uppleva oss själva - så att gud/livet kan uppleva sig själv via oss "smågudar" i kött. Såsom i en spegel. Där vi har erbjudits - skapats med, en stor förmåga att använda illusionens yttersta syfte; Att skapa ett illusoriskt avstånd till livet/gud, för att kunna uppleva det gudomliga - komma in i gudomligheten. Vilket ju gud/"livet" inte kan uppleva själv/ensam. Därav skapelsen av oss "smågudar" som illusoriskt kan skapa en upplevelse ur det som skapas/skapats. Inte tillfälliga upplevelser genom att t ex "resa bort". Den enda resan är inåt.

-Man kan kalla gud för vilken namn man vill, men ytterst så är ALLT gud. Så det finns INGET att förneka - för då förnekar man ju gud/livet. Förnekar du något?..


- I den relativa världen florerar "Den egna o-fria viljan", som ju ger konsekvenser - "straff". Trots att INGEN på jorden kan kasta den första stenen.

Bl. a de styrande, tror ju främst på illusionen "Bättre än" som ju frammanar staters RÄTT och FEL samt på religioners illusioner om GOTT och ONT och skolors illusion om BRA och DÅLIG. Alltså att vi är segregerade/avskilda från varandra. I S F att använda ordet "FUNKTION" som värdegrund. På så vis föds en "Funktionsstat" i s f en s k "Rättsstat" - med maktordet "FEL" som värdegrund. Hela världen har nu chansen att förändras genom att ändra värdegrund. De gamla skrifterna kan nu se nytt ljus komma in. Ty, mörkret är ursprunget/gud. Annars syns ju inte ljuset/skapelsen. "Och det varde ljus..."

  Alltså att i stället se in i den absoluta världen vad som fungerar, såsom kosmos/ordningen/universum eller en vild skog gör. Där finns ju inget alls som är varken fel eller gott eller ens ont. Inte ens en rätt eller fel t ex sol eller planet finns - inte ens fel träd finns. INTE ENS EN FEL STEN FINNS...

Endast jordens maktsugna systemivrare och imperiebyggare använder illusionens lägsta syfte - att segregera människor. MEN! de flesta människor behöver ju kontraster för att nå/se riktningen/välmågan. Endast snedvridna tankar kan hålla borta välmågan - tillfälligt... Ty, livet/"gud" skjuter sakta på - HELA tiden. INGEN kommer undan. Men fördröja lite går ju... Den förlorade "sonen"/barnet, är ALLTID välkommen tillbaka hem. Kosmos/livet/ordningen expanderar HELA tiden. Precis som livet/spegeln.

Illusionens yttersta syfte är att kunna skapa ett illusoriskt avstånd till livet/gud/alltet, för att kunna uppleva livet/gud. Att vi är fysiska gudar vet vi ju redan - men att uppleva detta är glädje. Inte njutning - som ju kommer ur hjärnan - ur ngt man känner igen - ur gårdagen. MEN! det kända löser ju INGET. Ett exempellöst liv eller samhälle är lösningen - alltså inte svaret. Samma som att Vara eller inte Vara, är inte en Fråga - utan svarare ett Val.

I den gudomliga bestående upplevelsen av oss själva, blir glädjen så intensiv att man till slut exploderar av lycka, och startar om den kära leken "Livet", igen - och igen - och igen. En evigt upprepande "Big Bang". Detta är inget vi behöver lära oss - eftersom det skett i evigheter "förut". Bara att uppleva, genom att inte förneka. Då släpper "till slut" illusionen "glömska". Då släpper minnet ifrån sig sin glömda del. Så att vi kommer ihåg att vi glömt att vi glömt. Om och om igen, igen. Såsom sköna upprepningar av t ex att vakna gott VARJE morgon - varje dag. I evighet.

Vi är på jorden för att vara - inte för att göra. Ty, när vi är, gör det sig. Då blir vi inte någonting sedan. Utan vi blir ju då i stället hela tiden. Men, vi besitter kanske ett mer funktionellt solsytemsvarande än nu. I kanske ett annat solsystem än detta förstadiestadiet. Så att vi då kliver ur barbarstadiet in i förstadiet eller rentav in i lågstadiet. För att sedan kunna fortsätta in i både mellan och högstadiet. För att åter börja om den kära leken - den sk "kärleken". Och i bästa fall minnas allt vi ju då har erfarenhet av. Alltså att då veta, i s f att som nu, "tro"...

"Guds vilja" är kravlös - utan "straff". Gud straffar INGEN. ALLA är "den förlorade sonen". Det skall eg. stå "det förlorade barnet". Gud dödar INGEN, så det går inte att öppna eld mot andra i Guds namn... Gud HAR inte ens en vilja - gud ÄR viljan. Gud HAR inget - Gud Är allt. Gud säger ALDRIG "Du skall icke".......

INGEN som kommer till gud blir straffad - ty bägge vägarna/viljorna är guds. Gud straffar inte sig själv. Att tro det ändå, är att tro på en mycket liten gud. Den sk Satan - en kontrastform, finns bara i den relativa världen. Men hur skall en som söker gud, kunna se t ex gud om inte kontrasten syns först?... Hur kan man t ex känna värme om inte kyla finns?... Men när kontrasterna upphört - när "Berg sjunken och djup stån upp" manifesterats, då är vi i den absoluta världen - i guds värld. Då vi vilar i guds händer, vart vi än oss i världen vänder. Gud vilar ju fortfarande, eftersom det inte blev varken natt eller dag efter den sjunde dagen - vilodagen. Så, ALLA dagar är i vilan. "Om ni vilar i mig, då vilar jag tillbaka i er". I den boningen finns inga åkommor!... Så vilan, är den enda läkande "konsten". Ty, om vi vilar i allt då kan vi handla. Den som inte vilar i allt, den irrar. Ty den som Är, den ser. Den har slutat att titta. "Ni tittar men ni ser inget. Ni lyssnar men ni hör inget. Ni har fattat allt men inget förstått." ...

"Följs mig (följ den som Är) och låt de döda begrava varandra."

Den "fria" viljans - tänkandets/intellektets, väg skapar; "djävulen", "demoner", "Satan", "konspiratörer", "överheter", "hierarkier", "imperiebyggare", "Gudar" o dyl. segregerande påhitt. Så ser den relativa världen ut. Där allt har sina motsatser/kontraster. Den absoluta världen saknar alla motsatser/osanningar/illusioner. Ty, endast det som saknar motsats är sant. LIVET, har t ex ingen motsats. Eftersom det inte finns någon s.k. död. Inte ens ordet funktion, har någon motsats. Ty, det finns ingen dysfunktion - inte ens ett vulkanutbrott e dyl. ALLT är gott/ordning. "Gud såg att ALLT var gott"...

Sanning är ALLTID hel - den går inte att dela upp. För då hamnar den ju tillbaka in i den relativa världen - in i "vår" illusoriska värld. Sanning kan man därför inte samlas kring...

Guds värld - den absoluta världen, saknar segregering/separation/åtskillnad. Allt är där ett - vi är vattendropparna i havet "gud". När alla "dropparna" tillsammans är medvetna om sitt medvetande, är hela guds spegel tillverkad. Då upplever gud sig själv i vårt upplevda upplevande - i vårt medvetna medvetande. Detta sker i guds fysiska kropp "Universum". Där våra/guds kroppars stoff är taget.

Vi är skapare/gudar - vi skapar via vår/guds treenighet: tanke, ord/tal & gärning. Tankar om en gudomlig ide´ om att gud inte längre ville vara ensam, utan ville uppleva sig själv, såsom vi också innerst inne vill. Detta har vi glömt att vi glömt. Denna glömska är en illusion som skapats för att vi inte skall slå oss till ro med att det är tillräckligt att vara en ensam gud, utan upplevelse/gudomlighet/evighet.

Vår skapelses idé om upplevelse gick till så här; Alldeles efter den kosmiska idén, kom då Guds tanke (tanke), sedan guds ord (ord) och ur ordet kom kött (gärning). Precis som på samma sätt som vi "smågudar" (vi droppar i "havet" gud) kan skapa, med vår treenighet; tanke (1), ord/tal (2) & gärning (3). Inget får utebli av t ex lättja - såsom gärningen gärna gör av lättja - "Lättja o denna Lättja"...
"Tro utan gärning är INGEN tro alls" - utan endast akademiskt/verklighetsfrämmande/gudsbortvänt prat. S.k. lärt prat - inget annat. Gud kan hellre ses som att ALLT är gud - samt även att inget är gud. Allt mellan Alfa & Omega samt allt däremellan. Gud är ingen Skapare - ty gud Är. En kultur som bara ägnar sig åt teknik, kommer att förintas. För sådan kultur saknar syfte.  Vår kultur?...

Att endast prata löser inget. MEN, det är ju lättare att prata än att göra. På så vis hyllas svaren och lösningen/görandet/skapandet, uteblir. Remissvar - INGA lösningar.

Andlig hänsyn måste vara med HELA tiden. Se runtomkring dig i samhället - finns där andlig hänsyn? Finns det t ex någon domstol som har annat än ett enda öga - det svarta bestraffningsögat? Har ens en enda medborgare fått beröm av våra överheter/myndigheter/domstolar? Finns det endast lagar och regler/förordningar, med andlig hänsyn??... Finns det någon funktionsstat eller något funktionsväsen - eller finns det ENDAST sådana ivrare som har ordet "FEL" som värdegrund i s f ordet "FUNKTION"?... ALLA organisationer med rubrik, som ser sig som "bättre än"... - varför skall man annars bilda något, om det inte är "bättre än"?...
Vi är på jorden för att VARA, inte för att GÖRA. ALLT är ju redan gjort till oss, på vår (G)JORD.. :-). När vi ÄR, då först GÖRS det. Då har vi slutat att RE-agera - endast A-gera. Då syns det som hela tiden funnits framför ögonen - "PARADISET".

När gud, som var ensam, till slut upplevt sig själv fullt ut via oss ALLA, allas våra spegelbilder - Guds Avbilder. Då rullas "vårt" universum/lekutrymme ihop som ett ark och försvinner såsom det aldrig funnits något alls. Ty det är lätt att få hela universum, till en t ex fot- eller handbolls storlek. Jorden blir då - alltså helt utan utrymme/rymd/"luft"/vacuum, till ett knappnålshuvud "storlek".

Gud Är - alltså blir hela tiden (gud blir inte sedan..), men är fortfarande gud. Gud - "den som Är", blir inte SEDAN. Gud är Alfa & Omega - A & Ö, och ALLT därimellan. INGET är djävulen eller Satan e dyl hjärnspöken/påhitt (endast tanke & ord...). Även gud/livet ändrar sig - expandera i oändlighet. Funktion, fortplantning & anpassning är "mottot". ALLT är gud, så det finns INGET att förneka. Ty, den som förnekar, försöker att ställa sig utanför/bortom gud. Så, försöka duger inte. "Förnekar ni mig tre gånger, då gal tuppen på alla jordens kyrkor".

INGET är ditten, datten eller ens dutten. Ty INGET saknar avstånd - inget som Är är segregerat/separat. Ty ALLT & ALLA, är ETT.
Ingen/Inget är utanför. Oavsett vad en del patologiska spökhjärnor hittar på. Ty den som är hel, har INGET avstånd till ”de andra”. Ingen kan stå utanför och säga att den själv är hel/gud. En tittare är utanför helheten. Den som tittar är borta. Denne har en egen rubrik - "en tittare". Att göra sig till en särling - en utanför "de andra", skapar konsekvenser/vägvisare/hjälpinsats/egenvård. En sådan är egentligen inget särskilt.. :-)

-Begreppsvärlden kan inte nå dessa budskap – endast upplevelsevärlden kan. Det obeskrivliga – det exempellösa, är lösningen/hemresan. Resan inåt, inte utåt. Så enormt rättvist är det för ALLA - var och en. Individ betyder odelad. Ur engelskan in divid. Gud är alla delar som finns. Hel och delar samtidigt - den s.k. gudomliga tudelningen.

-Intellektet kan inte fördjupa sig – eftersom intellektet i sig är grunt. Intellektet/reptilhjärnan/separatorn, kan bara få dig att bli s.k. lärd - inget annat. Helheten/gud/intelligensen, klarar sig helt utan intellektet/begreppsvärlden. För eller emot finns inte, på samma sätt som rätt eller fel inte finns. Det finns endast funktion, anpassningsbarhet och fortlevnad. Däremot finns det rätt OCH fel samt för OCH emot och bra OCH dåligt - samtidigt. Ty, bägge uppstår samtidig - alltså utplånar sig själva. T ex Rätt tas ur fel - så helt "rätt" är uppsamlat helt "fel"...

Seendet avgör vem du är. En del ser bara "idioter"/detaljer. Utan att tänka på att tankar samlas till "verklighet". Alla t ex sjukdomar, börjar med en tanke - en snedvriden dito. Psykologiska tankar tillhör den relativa världen... Praktiska tankar behövs för att leka en kär lek i lekamen - Lek Amen (lek och må så ske). Tankar skapar beteenden som i sin tur skapar sjukdomar. Kroppen påverkar hjärnan p g a t ex snedvriden kost
. Som ju då skapar en likadan hjärna. Lätt att se överallt på klotet.

Ytterst, är
ALLT ändå gud! ALLT mellan A och Ö, SAMT allt däremellan. Så, även intet är gud. Det finns INGET utanför gud. För, gud är ALLT. Alltså är ALLT gud. Satan är ett inbillat/troframtaget hjärnspöke. Allt är man själv - vem annars? VEM skall man peka på?... Alla som tror, de pekar. Pekar på någon annan. Vem är denne annan tro... :-)

När vi är i vår kropp fullt ut - då har vi öppnat ett fönster. Men vi kan inte locka in en vind.


Talar vi utan att kroppen får vara med - då talar bara knoppen/hjärnan/reptilen/skallen. Prova att säga till t ex din katt, "Jag Älskar Dig". Samtidigt som din kropp deltar. Studera då katten!...
 
Gud är hel. Är vi t ex halv- eller kvartsfigurer. Då får gud inte plats i oss. Templet skall vara helt tömt.. //Kurts vittne :-). Templet är fullt... Inte ens de tre heliga finns... Ty, "i slutet" då måste vi även överge gud - För Guds skull! INGEN kan stå utanför gud/helheten. Så, ÖVERGE DÅ GUD, FÖR GUDS SKULL!!

Tror vi på en t ex patriarkalisk eller en matriarkalisk gud - då tror vi på en halv gud. Gud är ALLT - gud har INGEN rubrik/förringning/motsats eller ens ett enda kön. Att tro på sinnestillståndet "Satan" eller förnekaren "Djävulen", är att tro på en ännu mindre liten pluttegud. Gud är ALLT, t ex värk, glädje eller bilkörning.

Att förneka något eller någon, är som att sopa Gud under mattan. Ty, det finns inget att förneka, eftersom Gud är ALLT. Förnekar du det minsta så förnekar du Gud/Livet/ALLT. Let it be! Annars gal tupparna på kyrktornen!.. Gör som Beatles sjöng; "Let It Be".

"Satan" är guds kontrast. Som, när illusionen släppt, blir helt/ett. Såsom alla kontraster/tudelningar. Illusionens/tudelningens bortgång, är helhetens återgång. I ny vitaliserad skepnad. En frälsarupplevelse har då iscensatts. Detta tog ca 500 000 år för att verka ut. F o m Sumerernas/Nilharsags tid ungefär. När tudelningen återgått, försvinner allt - ingenting & allting, som om det aldrig har funnits. Alla detaljer a la ditten, datten och dutten, har då upphört. Såsom om alla var t ex vita på jorden. För då finns ju ingen vit - inget att peka på. Apan har blivit ett igen - i en annan vitaliserad skepnad.

Tror vi på en t ex kvinnlig gud - då tror vi på en halv liten gud. Att veta, är annorlunda än att tro. Tro, är sedan.. Den som Är vet. Den som inte Är, tror sig veta.

Gud behöver INGET. Bara halva gudar behöver något. Det finns INGET att t ex offra - inte ens brödet. Gud kräver INGET - ty gud Är. ALLT finns redan i övernog! INGEN kan bli t ex alldeles för rik... För, det finns ändå i övernog och i övernog. I övernogs övernog.. :-)

Gud är presens - alltså inte sedan eller förut. Gud är tidlös/evig. Gud har alltid funnits - i all tid, överallt. Tid finns inte - däremot rörelse. Utan rörelse stannar ju tiden, t ex ljusan dag alltid. T ex klockan tio. Om klockan alltid är tio, finns ju ingen tid. På samma sätt som om alla vore svarta, då fanns ju ingen svart. Vår kropp däremot har en relativ snabb omsättning/hastigeht. Till skillnad mot t ex berg, som har en långsammare omsättning/hastighet. Detta har INGET med tid att göra.

Gud Är. Gud Är ALLT mellan alfa och omega. SAMT allt därimellan. Ja, t o m ett ryggskott, är gud. T o m närmast då. Så fira guds närhet i s f  att fördömma ryggskottet - guds närhet. "Jag finns intill er, där ni är mest utsatta". Inte i kyrkan då... Där skyddar man sig ju t o m i kontrasten "krig".

I frontlinjen är det alltid glest. Därför finns det bara färre och färre att tala med. Att umgås med t ex förstadie-"elever" när man själv är i t ex lågstadiet, är inte så givande/utvecklande.

Där finns det ingen expantion för dig som passerat förstadiet. Umgås mest med de som är där du är - i t ex mellanstadiet eller lågstadiet.


//Kurt_pHd

Kurts egna/enda Vittne - templet är fullt... Den enda som själv kan komma hem efter t ex en enda inkarnation - inte via ombud eller organisationer/församlingar/grupperingar. Re-inkarnerar gör de som inte löste leken på en omgång. De som blev t ex 900 år - de kom nog inte hit igen för att re-inkarnera. De var här en enda gång för att uppleva gudomlighetens guddomligheter.

PS 1 Tyck om dig själv så fullt ut, att ALLA du möter vill vara med dig - intill dig. STATUERA FÖRST SJÅLV ETT EXEMPEL - vem skall du annars kunna peka på som skall gå först...
Vila i ALLT, så vilar ALLT/Gud tillbaka i dig. Låt ditt ego växa sig så stort att hela universum omfamnas. Förneka inget - ta in allt och låt det växa sig så stort att det till slut inte syns. Ty, det finns inget att förneka - inget att stanna upp - inget att ens backa. Universum och du/livet, expanderar hela tiden. Följ expansionen - stoppa inget! Låt det växa och vitaliseras. T ex kyrkan, läkekonsten, skolsystemet, rättssystemet, myndigheter o dyl fasthållare/klamrare/uppstannare/etablerade/döda. Då blir du så stor att de inte heller ser dig. Du får då vara i fred - i frihet. INGEN t ex regering, vil din frihet. Friheten får du ta själv.

Att förneka är att förneka gud/allt/livet. Låt allt vara - ty då blir det, blir hela tiden. Att gå i motkamp, fördröjer glädjen/välmågan/flödet. Välmåga strömmar hela tiden - och kan tas emot av den som tillåter... Tillåter genom att inte förneka.

PS 2 Om ngt "negativt" händer dig. Gör snabbt om det till glädje/gud. Om något t ex stjäls ifrån dig - fira då detta samt bjud in "boven". Ge alla frihet att t ex prata strunt om dig. Vi är på jorden för att ge - inte för att ta. Ty, endast den som ger får. Den som tar, blir alltid efter - efterbliven...

Ps 3 MISSTRÖSTA INTE! TRÖSTA i stället. Misströstan ger ytterligare misströstan - som behöver tröstas. På grund av dessa misströstanden skapas gigantiskt stora organiserade religioner. Gud misströstar ALDRIG - Gud bara ÄR. Gud dödar inte ens - endast de organiserade eller enskilda hjärnor som misströstar/dödar. Misströstan är endast ett segregerat ord - det ordet också... Tänk på att ordet "borde" kommer ur börda...

Vila hellre SOM gud, än I gud.
Var SOM Jesus. Att tro är sedan... Den som Är vet - den som inte Är, tror sig veta.